En söt hög.

underminavingar_bebiskläder

underminavingar_bebiskläder

Högen med fint till vår lille bara växer. Har fått massa söta små kläder och mjukisdjur från vänner och familj. Det känns så konstigt men samtidigt mer verkligt när saker som vår lille kommer använda ligger på hög och bara väntar. Denna olidliga väntan. Jag försöker njuta så gott jag kan av graviditeten. Men det blir svårt emellanåt, särskilt när illamåendet tar vid. Jag känner mig däremot mer balanserad nu. Jag har lärt mig kroppens signaler och hur jag ska bete mig för att jag ska fungera. Vilket, till en del har inneburit färre inlägg här. Kreativiteten har inte riktigt infunnit sig, tråkigt nog. Men jag känner den komma krypandes och en längtan att grabba tag i kameran och skriva av mig växte sig stark idag.

Så, det fick det bli.
Bilder fångade på den sötaste högen i vårt hem och text om tankar i nuet.

Önskar er en fin tisdagskväll.

Stor kram
C.

Pssst… imorgon kommer jag dela med mig av en nyfunnen produkt, som numera är ett måste i badrumshyllan. Om ni undrar när jag kommer skriva härnäst, alltså.

5 GILLA

Babypyjamas.

underminavingar_babyboy

Vårt allra första köp till vår lille prins. En gosig pyjamas från Tommy Hilfiger.

underminavingar_babyboy_1

underminavingar_babyboy_2

På fredageftermiddagen bestämde jag och mannen träff i stan. Det kändes väldigt symboliskt att köpa det första lilla plagget till mini när vi varit på ultraljud under förmiddagen. 

Påväg från kontoret slog illamåendet till. Jag kom på mig själv med att jag missat äta lunch eftersom jag tog sen frukost efter RUL. Tänkte, att jag nog måste få i mig något. Cyklade till pressbyrån. Köpte mig en korv och slog mig ner på en bänk strax utanför. Jag måste sett så dum ut. Där satt (eller snarare halvlåg) jag med en korv med bröd och fick knappt ner en tugga. Funderade skarpt på att bege mig hemåt istället och meddela mannen att vi nog får skjuta upp vår shoppingtur. Men envis som jag är satt jag kvar. Sippade lite cola och hade all fokus på andningen. Skam den som ger sig. Efter en stund kändes det bättre. Lagom till mannen kom gående och mötte mig med ett strålande leende. Då försvann all tanke på måendet och vi gick hand i hand till Gömstället. Den mysigaste barnbutiken i Pärlan om ni frågar mig. 

Vi var på jakt efter något speciellt. För vem kan glömma det första plagget man köper till sin kommande bebis? Vi fastnade för denna ursöta pyjamasen från Tommy Hilfiger. Jag dör lite extra på fickan där bak. Tänk en go blöjrumpa i den. ÅH suck. 

Nu ligger pyjamasen och väntar. Fint ihopviken i spjälsängen som Morfar snickrat (ni ska få se). Har dock inte kunnat låta bli att pilla lite på den varje dag. Har svårt att förstå att det om några månader kommer bo en liten liten pojke där. Vår pojke.

6 GILLA

Full av förväntan.

underminavingar_bebis_fotografering

Bild som jag tog för snart ett år sedan på våra fina vänners bebis. Tänk att det snart är vår tur ♡

Imorgon är det dags för rutinultraljud. Jag är så spänd så jag tror jag spricker. Dels av förväntan men också av oro. Det ska bli så fantastiskt att få se vår lilla bebis på bild för allra första gången. Samtidigt som man, såklart, har en liten oro över att allt inte ska se ut som det ska. Men jag antar att alla som väntar barn känner igen sig i detta. Det är ju så många känslor inblandade i en graviditet och det känns verkligen att det är något fantastiskt och värdefullt som man går och bär på. 

Sedan ska det bli så spännande att (förhoppningsvis) få reda på om det gömmer sig en liten flicka eller pojke därinne. Jag och mannen har våra aningar så det ska bli roligt att se om det stämmer. Såklart spelar det ju ingen roll, vilket som. Det viktigaste är att lilla grynet har fem fingrar och fem tår och att hjärtat slår som det ska. Men jag är så fruktansvärt nyfiken på att veta könet.

Vad tror ni?
Vore roligt att få höra ♡

7 GILLA