årsresumé 2016

Nu sitter jag här dagen innan nyårsafton och ägnar tankarna åt året som gått. Tycker alltid det är lite vemodigt med nyår, faktiskt. Dels för att julen lämnar sådant tomrum efter sig, och att jag liksom går lite i idé lagom fram tills träden börjar knoppa. Samtidigt är det väldigt spännande att ha ett helt oskrivet år framför sig.

Nåväl.

Här och nu håller vi oss till 2016. Vad hände detta året egentligen?

Året inleddes med en mycket sömnig och nygravid bloggerska. Gud. Jag minns slutet av 2015 som en suddig dimma. Jag bara sov och sov. Jag hade också ett litet blogguppehåll från jul fram till slutet av Januari. Gravidillamåendet började göra sig till känna. Helt golvad försökte jag hantera vardagen med att ständigt må lite halvkass. Tur jag inte visste då att det skulle hålla i sig ända fram till slutet av sommaren. Den 22 Jan berättade jag för er att jag hade en liten i magen. Minns ni?

Från denna punkt kom bloggen att handla mycket om det lilla knytet i magen och om alla förberedelser, varvat med mycket tjat om mitt mående. hugh hugh.

I slutet av februari skaffade jag ett citronträd. Detta lever än idag. Kors i taket!

Mannen fixade även ett ikea hack på våra garderober i sovrummet, med ett litet avbrott till akuten. Fy katten! Detta var nog min absolut sämsta period i graviditeten. Kämpade med tron om att det snart skulle släppa. Jojo.

I början på mars stod även portalen Happy Hill klar. En hemsida jag är mycket stolt över. Vet i katten hur jag fixade detta ihop med mitt fruktansvärda mående. Men på nåt vis var det också räddningen att få fokusera på något och på så vis glömma illamåendet för en stund.

Vårt vardagsrum i mars månad, såg ut såhär. Typ likadant som idag. Hah.

Vi var på RUL och fick veta att det var en liten pojke som låg i magen ♡ Åh den känslan! Vi firade med att gå och köpa det allra första plagget.

Våren kom och i början på April var min absoluta craving knäckebröd med ovan topping.

Jag och kulan i v.23

Hängde med Emma – Att vara någons fru och ett gäng andra fabulösa kvinnor på Savoy.

I slutet av april såg vårt Kök ut såhär, och jag fick en spontan present av mina fina vänner. Lampan!

Vi firade in maj med Valborgsmiddag i sällskap av Emilia och N, hängde hos vännerna på hallgatan och så kom sommaren på besök!

Kulan fortsatte växa. Här i v.28.

Härliga stunder på balkongen blev det mycket av i maj och jag hade börjat gå bananas bland inköpen till mini. Vår hall fick sig dessutom en mini makeover.

Juni inleddes med soliga dagar med häng på gröningen. Tung i min brassestol och i handen – en pocket i högsta hugg.

Minis hörna i vårt sovrum började växa fram. Det kändes verkligen speciellt att ha sängen klar för lilleman. Minns att det kändes väldigt verkligt att vi strax skulle bli föräldrar.

Midsommar spenderades på The Lodge. Bara Mannen och jag. Mysigt. Det var inte tal om någon fest. Inte när man var höggravid och mådde pyton.

Vi hade Babyshower för fina Marielle. Tänk va. Nu är båda våra gossar här och förgyller våra dagar!

De var de första 6 månaderna på 2016 det.

Men vet ni vad? …Är ni kvar förresten? Det blev ju ett hiskeligt långt inlägg det här. Jag tror bestämt vi får köra en del 2 imorgon. Det är ju trots allt halva året kvar.

Så får det bli.

Vi ses imorn hörrni!

 

4 GILLA

Att komma igång

bring_sportswear

Ja vad ska då detta inlägg handla om månne. Kanske inte så svårt att gissa. Bilden talar lite för sig själv. Liksom rubriken.

Ni som följt mig här inne ett tag vet att jag hade en ovanligt jobbig graviditet. På så vis att jag mådde illa igenom hela baletten. Spydde minst en gång om dagen och kunde inte alls äta eller vara som jag brukar. Kan ni tro vilken lättnad det var när allt detta bara släppte efter förlossningen? Alltså. Jag kunde ju börja känna mig som mig själv igen. Och känslan av att kunna äta utan att behöva känna efter om det får stanna i magen – ljuvlig.

Så då kan ni kanske också förstå att jag inte varit särskilt noga med vad jag stoppat i mig den första tiden sedan Lillen kom. Jag har njutit och unnat mig när jag känt för det. Men nu känner jag att det är dags att ta tag i denna mammakropp. Den är ju sig inte riktigt lik på alla håll och kanter. Och jag får nog illa tvunget inse att jag måste jobba för att komma i form igen. Vissa har ju turen av att tappa kilon av bara farten, men inte här serru. Så nu ska jag minsann bli lite hurtig. Bege mig ut på flåsiga promenader i ur och skur. Försöka vara lite kreativ här hemma och göra träningen till en rolig grej tillsammans med bebis. Det finns faktiskt en hel del övningar som man kan göra tillsammans. Google är din bästa vän där.

För lite extra morot ska jag investera i snygga träningskläder. Det blir ju liksom roligare då. Har ni sett att Alexandra Bring lanserat sin egen kollektion med träningskläder? Stilrena snitt och kulörer med riktigt snygga detaljer. Jag är så sugen på att beställa hem ett kit.

Ni hittar mina favoriter och resten av kollektionen – HÄR.

Inga ursäkter längre. Bara att bestämma sig och tuta och köra!

om det finns nån mer mamma i liknande sits där ute, hojta! Det är ju alltid mycket roligare att ha nån man kan peppa och bli peppad av.

Nu blir det bonde söker fru med lite mellis.

Fin kväll önskar jag er!

inlägget är i samarbete med Bring Sportswear

3 GILLA

Gravid v.38

_MG_3951

_MG_3956

Barnet är nu cirka 48 cm långt, och väger cirka 3 kg i början av veckan och cirka 3,17 kg vid veckans slut. Graviditeten beräknas nu som fullgången. Barnet ökar snabbt i vikt och alla inre organ är färdigbildade.

– Gravid och Baby appen

Hej mina fina!

Bara sista dagarna kvar i vecka 38 nu. På måndag går vi in i vecka 39. Tänk va. Det är så nära nu. Förmodligen den sista lilla gravidupdaten som dyker upp här (hoppas jag).

Det är tungt nu, och jag har ont lite överallt. Inatt värkte ryggen något fasligt. Mannen fick snällt massera med handflatan upp och ner längs ryggslutet. Det hjälpte något.

Annars känner jag mig mest väldigt redo för att den lilla människan ska komma. Går och nojjar lite över förlossningen då och då. Men känner mig mest lugn och tycker det ska bli en häftig upplevelse, trots smärtan. Det är bara att att försöka följa med och släppa taget. Låta kroppen göra sitt.

Du är så välkommen nu.

 

Sen sist har jag hunnit bli överraskad av familj och vänner med världens finaste baby shower. Åh. Jag känner mig så tacksam och glad för alla människor i min omgivning. Denice har lagt upp en massa bilder från denna dagen. Ni kan läsa mer om det HÄR.

Vi har också äntligen blivit klara med våra sovrum (hallelujah), och lillens rum börjar ta form. Mest bara små detaljer kvar… och vet ni, det blir så fint så fint. Tänkte att jag skulle bjuda på en liten kik i dagarna.

Hoppas ni har en fin start på fredagen 

5 GILLA

Maniana.

_MG_3875

Hej mina vänner ♡

Hur mår ni? Jag är inne i min lilla bubbla… och liksom bara går att väntar på 1. Att våra sovrum ska bli klara 2. Att lillkillen i magen snart vill kika ut.

Så förlåt, hörrni, om inläggen är något glesa. Men inspirationen är inte på topp i all denna väntan och där hela bohaget i lägenheten för tillfället står stakat i vardagsrummet.

Men snart så, på söndag utlovas sovrummen vara klara, och jag får ÄNTLIGEN inreda lillens rum! (gah vad det kliar i fingrarna)

Annars känner jag mig mest JÄTTE gravid just nu. Kulan är STOR. Jag är MEGA trött… och sover mest hela tiden. När jag inte bli störd av ömmande höfter som just nu värker oavsett hur jag vrider och vänder mig. Försöker bulla upp med flera kuddar eller sova i soffan, men inte alltid det ger sig.

Nej, om den lilla älskade människan skulle ta och kika ut snart ♡ Hålla ut till söndag men sen är det bara fritt fram – Vi längtar efter dig!

 

4 GILLA

Babyshower för Marielle ♡

Jag hann precis med en middagslur efter vistelsen på The Lodge innan det var dags för att fara iväg och överraska fina Marielle med ett härligt gäng tjejer.

_MG_3770

På en terass i Ramlösa Brunnspark var det uppdukat i en härlig blå skala. Det stora paketet där vid blomman… Det är från oss… Emilia, Denice och jag. Innehållet tänker jag inte avslöja, misstänker att Marielle själv kommer avslöja det när den är på plats i lillens rum 😉

Untitled-15

Smaskiga bakelser – prydda med namnet Benjamin, som deras lille ska få heta…

_MG_3756

Untitled-12

_MG_3799

Den fina Mamman to be ♡

Untitled-13

En väldigt mysig (…och extremt varm) sommar eftermiddag. Så glad att jag fick dela den med dig vännen.

Det skiljer bara två veckor mellan våra graviditeter. Så himla roligt att ha en vän som går igenom samma sak som en själv, och så många fina stunder vi kommer ha tillsammans när våra små äntligen är här…

Önskar dig all lycka till med det nya lilla livet ♡

Tänk att vi är mammor om bara några veckor – helt galet! 

8 GILLA

Gravid v.33

_MG_3680

Barnet är nu cirka 40 cm lång, och väger cirka 1,98 kg i början på veckan och cirka 2,15 kg vid veckans slut. Hjärnan växer snabbt och barnets huvud ökar i storlek. Barnet kan nu uppfatta ljus och mörker, till exempel om det är dag eller natt. Barnet fortsätter att röra på sig och det går att känna fosterrörelser flera gånger om dagen.

–  Gravid & Baby appen

Hej Hjärtan ♡

Ojoj, nu är vi redan i gravid vecka 33, och jag inser att jag inte gjort ett uppdatering sedan v.28. Helt galet vad tiden går. Inte mig emot, då det börjar bli måttligt jobbigt med denna väntan inför bebis ankomst. Både jag och mannen känner att han gärna får kika ut innan beräknat datum. Kanske inte allt för tidigt… men en vecka eller två skadar ju inte.

Det blir allt tyngre och jag känner av att bebis börjat bli riktigt stor nu. Känner det på andning och på magsäcken. Kan inte längre ta lika djupa andetag eller äta så mycket åt gången. Inte så konstigt med tanke på att lilla mini är runt 40 cm. Helt fantastiskt att det får plats en liten människa i magen samtidigt som alla organ. Inte minst känner jag bebis storlek på rörelser, som blir allt tydligare. Det är inte längre kickar eller buffar utan varje rörelse märks av och man kan ana om det är en fot, hand eller en helomvändning där inne. Har även fått känna av bebis första hicka den senaste veckan. Små rytmiska stötar i magen. Så häftigt!

Igår var vi på den sista delen av föräldrarutbildningen. Måste säga att båda gångerna varit mycket givande och både jag och mannen känner oss betydligt tryggare med förlossningsförloppet och första tiden efter bebis ankomst. Nu gäller det bara att ta det som det kommer och hoppas att kroppen vill jobba med en när det är dags. Så svårt att föreställa sig hur det kommer kännas, och hur jag kommer hantera smärtan. Jag kommer lägga stor tillit till personalen och inte minst mannen. Det är tur att han kommer vara vid min sida, som känner mig absolut bäst ♡

Galet att det bara kan vara 5 veckor kvar tills det är dags, och som mest 9 veckor!

8 GILLA